what if..
Och om jag inte klarar av att se er? Och om jag inte är så stark som du tror? Detta är inte vad jag vill, men jag kanske behöver det? Jag kanske behöver lära mig att somna ensam på kvällarna? Jag kanske inte ska ta för givet att du sätter mig först. Jag kanske bara gör allt helt fel? Du kanske inte har haft orken att lära mig? Eller viljan.
Jag vill inte vara ''hon'' som fick dig att göra misstag. Vill inte ta dig ifrån dina vänner. Vill inte göra fel. Inte igen.
Kanske var det inte vi som skulle vara tillsammans livet ut? Kanske så är det så. Jag vet inte.
Jag vet att jag älskar dig, men tänk så är det bara för att jag ser tillbaka på det bra? Ensam så gråter jag, med andra så vill jag inte tänka på det, hur livet skulle vara utan dig. Är det ensamt, är det spännande? Hur är det? Och hur känns det? Kommer jag någonsin uppleva detta igen? Återstår att se.
Postat av: Anonym
Hoppas det blir bättre "/