Du har fått mig att tro. Tro på något jag en gång trott på, men som försvunnit med tiden. Du har fått mig att finna den där känslan av trygghet, lycka, närhet, känslan av att känna sig behövd. Du ger mig allt, inklusive alla små saker jag ofta inte tänker på. Du visar respekt. Du dömer mig inte. Det är när jag ser dig pirret i magen rusar fram. Det är med dina armar om mig jag känner mig trygg. Det är det jag kallar trygghet. Det är när dina läppar möter mina jag drunknar i lycka. Det är när du skapar allvarliga diskussioner om allt mellan himmel och jord jag känner mig behövd. Det du och jag delar, det du och jag har är sällsynt. Det vi har är kärlek. Det är våra bråk som stärker vårt förhållande. Det är våra minnesvärda stunder vi håller kärt. Vilka beslut vi än tar, så står vi ändå vid varandras sida. Det kallar jag förtroende. Att älska är stort, att älska är underbart och framför allt en härlig känsla.